Röjan -ett samhälle växer fram

Del 1 | Del 2 | Del 3 | Del 4 | Del 5 | Del6 | Del7 | Del 8 | Del 9 | Del 10 | Del 11 | Del 12 | Del 13 | Del 14 | Del 15 | Del 16 | 17
Avsnitt 17. Bagerierna.

Den verksamhet som (tillsammans med det som rörde järnvägen – stationen, tågen och bussarna, m.m.) har varit mest omfattande och bidragit med flest arbetstillfällen i byn är utan tvekan ”bröd, kakor och bullar”. Det vill säga bageribranschen.

VANDA SVENSSON.

”Bäcks” (22) var en av de första permanenta byggnader som uppfördes i det nya samhället Huset byggdes redan 1917 och Vanda Svensson (vem var hon och vart kom hon ifrån?) såg till att järnvägsbyggare kunde få både mat och husrum hos henne. Hon inrättade också ett bageri i källaren där hon själv, med eventuell personal, från och med 1918 kunde baka det bröd som behövdes.

Detta fortsatte hon med även sedan hon våren 1922 erhållit gästgiverirättigheter. 1928 förlorade hon sina rättigheter och därmed lär väl också bageriverksamheten ha upphört? Men det skulle snart bli en fortsättning

KARL LINDBLOM.

Först i raden var Karl Lindblom, född i Hamrånge (Gästrikland) den 22 augusti 1878. Han hade tidigare arbetat vid ett bageri i hemtrakten innan han kom till Röjan alldeles i början på 1930-talet. Lindblom jobbade ensam i sitt bageri.

Lindblom köpte butiksfastigheten mitt emot Bäcks (vid korsvägen) av Konrad Sjölund och bodde själv i en mindre byggnad bakom själva affärshuset. (24) Huvudbyggnaden (23) hyrde han ut till Konsum. Både butiken och lägenheten på övervåningen. I lägenheten bodde Konsumföreståndaren.

Något som torde ha varit en relativ nyhet på den tiden var att Lindblom också hade en bil för att köra runt i byarna och sälja sitt bröd från. En av de första (kanske den allra första?) som körde runt med denna brödbil var Olof Jönzén. Senare kom också sonen Sven in i bilden. (Som liten grabb blev Jöns Olov Olofsson på Mon i Nederhögen helt överväldigad när Sven svängde in på deras gård för att sälja bröd. Det hela såg så faschinerande ut att Jöns Olov bestämde sig på stående fot att han också skulle bli kringresande brödförsäljare när han blivit vuxen en dag. Fast det blev nu helt andra yrkesval som han kom att ägna sig åt).

Jönzén i försäljartagen. Här packar han bröd

i en påse. Bilen tillhörde bagare Lindblom.

STIG SVÄRD.

I början av 1940-talet övertog Stig Svärd från Skucku rörelsen. Han började också, liksom Lindblom, med att arbeta ensam. Men efter en tid –1945 - anställde han en ung (17 år) Kalle Martinsson som hjälpbagare. Men redan 1946 flyttade Kalle till Funäsdalen och arbetade hos bagare Jonsson där. 1947 var det dags för ny flytt – och en ny bransch. Kalle flyttade då till Krylbo och började att arbeta vid SJ på nämnda ort. (Vad annars i Krylbo vid den här tiden?)


KALLE MARTINSSON.

Men när han samma år, 1947 alltså, fick möjligheten att ta över bageriet i hembyn, efter Stig Svärd, så tog han den chansen. Efter en tid, omkring 1956, så anställde han Edit Zakrisson (då Henriksson) och Anna Brun. Dessa två skötte också verksamheten under tiden – 1949-50 - som Kalle själv gjorde lumpen i Boden.

När Kalle hade muckat och kommit tillbaka så fortsatte han att driva sitt bageri i källaren hos Bäcks.

Efterfrågan på bröd ökade och flera anställdes i bageriet. Bland andra Margit Dahlin. (Men det var väl flera?) Ökad personl betydde också att man blev allt mer trångbodda och ansåg att man behövde nya lokaler. Det ”problemet” löste man genom att hyra det garage som Alfred Eriksson hade köpt av Bäck och flyttat till andra sidan vägen. (18. Men alltså flyttat till västra sidan av vägen = snett mitt emot)). Garaget gjordes om till bageri och delar av verksamheten förlades dit 1958. Kvar i Bäcks källare arbetade tre personer, Kalle själv, Anna Brun och Ingemar Grinde. I den nya bagerietbyggnaden söder om Petterssons arbetade sex-, alternativt sju stycken.

BRÖDUTKÖRARNA.

Vid den här tiden hade utkörningen- och försäljningen av det bakade brödet från bilar tagit fart på riktigt och det var många som arbetade med detta. Först var nog Gunnar Lindgren med sin ”slaktarbil”. Men om han bara körde ut, eller även sålde är oklart. Sedan följde Bror Mattsson, Bertil Olsson (senare Röjdalen), Olle Mattsson, Åke Martinsson, Jon Lidgren, Ingrid Löfhagen, Gustav Loberg och Rolf Andersson Det var egna företagare som körde ut i sina privata, men i vissa fall anpassade bilar. Dessa köpte alltså brödet direkt från Kalle och hade bara den kopplingen till bageriet.

1961 överlät Kalle rörelsen i Röjan och flyttade till Svenstavik där han startade på nytt, nu under namnet ”Jämtbagarn”. Två av de anställda i Röjan, Ingemar Grinde och Bruno Lust, följde med honom dit.

(Från bageriet i Svenstvik körde Gösta Didriksson och Kalle Nordstrand ut och sålde bröd från sina bilar. I butiken jobbade växelvis Sonja Horn, Gudrun Nordstrand, Maud Paulsson och Margit Lindström. I bageriet var det föruton Kalle själv, Ovar Lagergren, Ingemar Grinde och Bruno Lusth som arbetade).

HAMBERG.

Den nye bagaren blev nu Hamberg.

Hamberg hade bara en anställd och det var Edit Henriksson. Hon stannade alltså kvar i bageriet vid ägarbytet.

EDIT- OCH JONAS ZAKRISSON.

När Hamberg slutade – 1962 - så övertog Edit och Jonas Zakrisson bagerirörelsen. Edits dotter Anna Henriksson arbetade tillsammans med Edit. Vid behov hjölpte också Jonas till i bageriet, men när han sedan började att köra ut brödet med sin bil så slutade han helt i bageriet.

Artikel i Östersunds-Posten onsdagen den 15 mars 1978.

Systrarna Brita Dahlin och Edit Zakrisson

I Röjan bakar bröd till turisterna.


Edtit bakar turistbröd

Turisterna tycker om hembakat bröd och vi har nyss avslutat några jobbiga sportlovsveckor, berättar Edit Zakrisson i Röjan. Det är hennes bageri som bakar mycket av det matbröd och småkakor som turisterna i Klövsjöfjällen äter.

Det är på beställning som limporna och bullarna bakas och körs sedan ut till turistanläggningarna. Edits dotter Anna hjälper till att köra varubussen tre dagar i veckan. Edits syster Brita Dahlin finns också till hands och bakar ibland.

Edit har haft bageriet i sjutton år. Förr kunde hon gå upp klockan ett på natten och börja baka. Nu räcker det med klockan halv fem.

- Vissa veckor bakar vi mycket och ibland väldigt lite, säger Edit. Nu till påskveckan blir det jobbigt. Och på sommaren går det alltid åt mera bröd än på vintern.

Bageriet har funnits i Röjan sedan 1918, alltså sedan inlandsbanan byggdes. I dag är det turisterna som gör att det kan fortleva.

ANNA HENRIKSSON.

När Edit gick i pension, omkring 1983, övertog dottern Anna och fortsatte med bageriet. Hon arbetade ensam, men mamman hjälpte till många gånger när det behövdes. Nu var det Bertil Bäck som körde ut brödet med bil. Men inte bara bröd, det fanns också många andra varor i utbudetvid det laget.

Anna höll på fram till 1990. Därefter så var det slut med den verksamhet som hade börjat hos Vanda Svensson någon gång kring 1918.

TUNNBRÖDSBAGERIER.

JONAS NORDKVIST.

När Jonas Nordkvists affärsfastighet hade brunnit ner 1951 och butiksverksamheten där upphört så började han efter en tid att bedriva tunnbrödsbak. Det gjorde han och hustrun i den byggnad som fanns bakom butikshuset (24). Man både bakade, körde ut och sålde.

Denna verksamhet pågick sedan till dess att Jonas omkom i en fällningsolycka. Det var under arbete med att ordna ved till bakstugan och brödgräddningen där som han kom under ett fallande träd och dog.

BENGT BERGMAN.

Näste person som började ägna sig åt tunnbrödsbak i mer organiserad företagsform var Bengt Bergman. Han köpte 1960 den då nedlagda samlingslokalen Furumo (35) och inredde den till ett praktiskt fungerande tunnbrödsbageri med bland annat en nymurad bakugn.

Här arbetade sedan ett antal duktiga ”bagerskor” och brödet fick uppmärksammat gott betyg. Det såldes i ett geografiskt rätt så stort område. Förutom Jämtland och Härjedaalen också till delar av Medelpad och Hälsingland.

Bland de anställda kan nämnas Tekla Lundin, Edit Strand, Anna-Greta Larsson och Kerstin Larsson.

Bergmans tunnbrödsbageri existerade i drygt tio år. 1973 bakades nämligen de sista kakorna där.

Därefter såldes fastigheten till personer som byggde om och renoverade till fritidsbostäder och så är fallet även i dagsläget.


När det gäller historien om bagerierna så torde det finnas mycket mer att redovisa. Säkert också en del fotografier. Ytterligare namn och fakta. Vem var till exempel denne ”Hamberg” han bör ju ha haft ett förnamn också. Men även hans bakgrund, varifrån han kom och så vidare…

Är det någon som vet med sig att det finns uppgifter om något så hör gärna av er. Eventuella felaktigheter bör också rättas till så fort som möjligt…

Förutom ren dokumentation så har bland andra Folke Martinsson, Bruno Lust, Anita Lust, Kalle Martinsson, Frits Dick och Anna Henriksson bidragit med värdefull information till det som redan fanns.

Vad det blir nästa gång är ännu osäkert.

Oavsett vad som komma skall så ha en bra och skön sommar.

text/skiss: Bo J

Källor:

Minnesanteckningar efter A. Jönsson (1860- 1936)

Muntliga källor:
Erik Dahlin, Röjan,
Kalle Berg, Röjan
Olle Norderud, Nederhögen

Till sidans topp