Röjan -ett samhälle växer fram

Del 1 | Del 2 | Del 3 | Del 4 | Del 5 | Del6 | Del7 | Del 8 | Del 9 | Del 10 | Del 11 | Del 12 | Del 13 | Del 14 | Del 15 | Del 16 | 17
Ett litet försenat ”God fortsättning på det nya året”. Den här gången skall vi titta litet närmare på den skola som fanns i byn en gång i tiden. Men det har inte varit lätt att göra det. Någon större mängd dokumentation har inte hittas (även om det antagligen finns någonstans) och inte heller har det gått att få så mycket muntliga uppgifter. Men vi får väl hålla till goda med det som har kommit fram och hoppas på att det skall komma mer senare. När ”isen så att säga är bruten”. Med tanke på tidsperioden så borde det ju finns åtminstone något fotografi också någonstans?

Har någon egna minnen eller har någon hört berättelser från den här tiden?

Avsnitt 14. Skolan.

Under de allra första åren av byns existens så fick barnen gå i skolan i Böle. En nätt promenad på närmare en halv mil i vardera riktningen. För ett par av de yngsta flickorna var sträckan till och med längre. En av rallarna hade sin hustru med som kocka åt arbetslaget och deras tillfälliga bostad var i en stor barack norr om Röjan. Längst upp i kurvan mot Kvarnsjöhållet. Paret hade en sjuårig dotter som först fick gå efter banvallen fram till korsningen med landsvägen och sedan landsvägen via Kvarna till Böle. Där tog den branta bygatan vid för att komma upp till skolan som låg efter den övre vägen. En lång promenad för en sjuåring. Sedan så skulle hon ju gå samma väg tillbaka på eftermiddagen också.

Men hon var inte ensam om att ha lång skolväg. Familjen Dick, som då bodde i Vålan, hade dottern Anna i samma ålder och hennes skolvandring var av samma längd. Imponerande prestationer för flickor i denna ålder.

På några av de riktigt gamla skolkorten från Böle finns vissa elever som – i motsats till de namngivna bybarnen - bara har fått beteckningen ”rallarpojkar” (från Röjan). Men hur många elever hann gå i Böle innan man startade skola i Röjan?

1924 uppförde Sjölunds en byggnad (24) bakom sin butik. En byggnad som till en början användes för olika ändamål, men som sedan, när barnantalet i byn blev tillräckligt stort, också började användas som skola.

Anna, som hade kommit till Böle som lärarinna och blivit gift Sjölund där, (Konrad Sjölund från Stigsjö i Ångermanland hade blivit anställd som föreståndare för Böle Handels AB) flyttade med familjen till det nya Röjan omkring 1923-24. Sannolikt 1924 (?). Av det skälet kan med absolut största säkerhet man anta att det var hon som började tjänstgöra vid den nya skolan.

Från en inventering av socknens skollokaler, 1927-28 kan man utläsa att Röjans skola hade 10 elever.

1930-31 fanns det i klaserna 1 –4 vid Röjans skola, småskolestadiet: Klass 1, 3 gossar och 4 flickor (7). Klass 2, Inga (0). Klass 3, 3 gossar och 2 flickor (5). Klass 4, 1 gosse och 3 flickor (4). 16 elever. (”Inga” elever verkar ha berott på att det skedde intagning bara vart annat år).

Något folkskolestadie tycks inte ha funnits?

Lärarinnan hette Anna Sjölund.

Kan man med hjälp av nedanstående uppgifter räkna ut något om Röjans skola?

1918-19 fanns det i Böle skola, klass 1 – 4 24 elever.

1925-26 fanns det i Böle skola, klass 1 – 6 18 elever. (*)

1927-28 fanns det i Böle skola 15 elever.

1930-31 fanns det i Böle skola, klass 1 – 6 25 elever. (Thyra Backman)

(Här handlade det också om intagning vartannat år)

Tydligen så hade skolan i Röjan bara klasserna 1 till 4. Fortsatte de äldre eleverna att gå till Böle även efter det att skolan i Röjan fanns?

(*) 1925-26 torde ju det minskade antalet elever (dessutom 2 klasser mer) ha berott på att Röjan hade startat?


PÅ DEJEBACKEN.

När det två byskolorna började bli för små så beslöt sig Rätans kommun för att bygga en ny gemensam i någon av byarna. I så fall skulle det bli skolskjuts från den andra byn. Men det var inte någon bra lösning. För det skulle ju kunna bli dyrt. Så efter en del funderande och diverse resonemang hit och dit beslöt man sig till slut för att bygga den nya gemensamma skolan mitt emellan byarna På så sätt ansåg man sig komma undan kostnaden för skolskjutsar.

Den nya skolan på Dejebacken uppfördes med åtminstone början under 1935 (?) och gjordes klar 1936 (?). Man lär också ha mätt –men på vilket sätt (?) – så att det skulle bli ”exakt” lika långt åt båda hållen

Innan den nya skolan var klar så hade läraren Henrik Rosén skola i Kvanrgårdens ”sal”, det vill säga finrummet. Dessutom så delade hans familj och Kvarngårdens folk även på bostadutrymmena.

De första klasserna flyttade in i skolan på Dejebacken – nu benämnd Böle-Röjans skola - hösten 1935. Men åtminstone i Böle fortsatte man med verksamheten ett tag till. Däremot så verkar det ha varit definitivt slut med skolan i Röjan. Den skulle alltså ha startat 1924-25 och slutat 1934-35. Elva läsår allt som allt. Enligt uppgift från sonen Lars så var Anna också den enda läraren i Röjan under skolans existens.



Vad det blir för ”ämne” nästa gång, i mars, beror till stor det på ”omständigheterna”. Det bästa är ju att få med så mycket fakta (och ”spekulationer”?) som möjligt. Vänta och se alltså. Till dess, ha det så bra!

text: Bo J

Källor:

Minnesanteckningar efter A. Jönsson (1860- 1936)

Muntliga källor:
Erik Dahlin, Röjan,
Kalle Berg, Röjan
Olle Norderud, Nederhögen

Till sidans topp