Röjan -ett samhälle växer fram

Del 1 | Del 2 | Del 3 | Del 4 | Del 5 | Del6 | Del7 | Del 8 | Del 9 | Del 10 | Del 11 | Del 12 | Del 13 | Del 14 | Del 15 | Del 16 | 17
Hej igen! Hoppas att ni – trots allt (väderperioder) - har haft en bra sommar. Om inte annat så blev ju Augusti riktigt bra på de flesta håll.

Vi tänkte börja ”höstomgången” med att berätta lite grann om några av de företag som har funnits och verkat i byn. Under glansperioden med ganska stora och välförtjänta framgångar. Vi börjar med Gästis…

Avsnitt 10. Gästis


Efter Jönssons butiksbarack på Vallins blivande fabriksplan var det som skulle bli Röjans Gästis ett av de första byggnaderna som uppfördes. Huset låg alldeles intill vägen mellan Böle och Utanbergsvallarna. (22). (Har sedan benämnts ”Bäcks”) Gästgiveriet var inte ett nytt påfund utan det handlade om att flytta det som dittills funnits vid Utanbergsvallarna. Vanda Svensson hette den förste gästgivaren och möjligen hade hon haft någon enklare typ av servering och boende i huset redan från början.

Utdrag ur ”Gästgiveri- och Skjutshållningen” i Rätans socken:

RÖJANS GÄSTGIVERI.

I samband med att Inlandsbanan drogs fram uppstod en del nya samhällen. Röjan var ett av dem. Eftersom Röjan kom att bli en knutpunkt varifrån bussarna till Härjedalen och Ånge utgick uppstod snart behov av ett gästgiveri på platsen. KB föreslog att Utanbergsvallarnas gästgiveri skulle flyttas till Röjan. Ägren till gästgiveriet i Utanbergsvallarna, Olof Eriksson, lade också in anbud på Röjans gästgiveri. Den andra anbudsgivaren, Vanda Svensson, erhöll emellertid rättigheterna och blev alltså Röjans första gästgivare. Rättigheterna daterar sig till 27 april 1922.

Ägarskifte.

År 1928 var det konkurrens om rättigheterna som framgår av följande avskrift:

Under hänvisning till hosgående protokoll vid af mig denne dag verkställd förnyad entreprenadauktion å gästgiveriet i Röjan får jag härmed vördsamt anföra att Wanda Svensson som ämnar fortfarande hålla gästgiferiet på sin nuvarande plats och som under innevarande period två gånger åtalats och bötfällts för förseelser mot Kungl. Förordningen angående försäljning av pilsnerdricka samt av länsstyrelsen fråntagits rätten att till spisande gäster utskänka pilsnerdricka vid gästgiveriet, synes vara mindre lämplig att förestå gästgiveri, åtminstone i Röjan, där helst manlig gästgivare bör finnas.

Andre anbudsgifvaren Olof Eriksson har sin för ändamålet lämpliga gård välbeläget strax intill Röjans järnvägsstatiuon, och är intet att erinra mot hans person.

Tredje anbudsgifvaren handlanden Konrad Sjölund har sin gård mera avlägset belägen från Röjans järnvägsstation eller intill Wanda Svensson tillhöriga nuvarande gästgifvaregården och är mot hans person intet att erinra.

Rätans landsfiskalsdistrikt den 16 juli 1928

Per Lundgren.

Olof Eriksson erhöll de åtrådda rättigheterna och eftersom han redan 1922 hade uppfört det nya huset mitt emot järnvägsstationen (5) så flyttades verksamheten dit i samband med övertagandet. Där skulle den också komma att förbli i fortsättningen.

Olof Eriksson, eller ”Eckens-Olle” som han kallades, var från Bryngelhögen och född den 30 oktober 1875. När han hade fått rättigheterna drev han dock gästgiveriet i bara fyra år, fram till 1932.

Det året erhöll Per Olof Lundin rättigheterna och därmed också verksamheten. Lundin, som kom från Överhogdal, drev sedan tillsammas med sin fru Matilda gästgiveriet fram till dess att dottern Anna tog över.

Enligt kontrakt var Per Olof skyldig att hålla 1 häst inom ½ timme efter tillsägelse, högst 3 mil, samt en automobil så snart kan ske efter tillsägelse. Skjutslega pr häst och mil 6 fm – 8 em 5:20, 8 em – 6 fm 6:24. Avgiften för bil enligt överenskommelse.

Per Olofs dotter Anna, som säkert var mycket väl förberedd vid det laget, tog över efter sin pappa. Anna, som var gift med Johannes Kjellberg från Fjällgården, blev känd som en duktig och omtyckt värdinna. Framför allt såg hon såg till att väldigt god mat på Gästis i Röjan.

Anna fortsatte, med hjälp av goda medarbetare, familjens verksamhet fram till år 1951 då det blev nya ägare igen.

År 1951 sålde Anna (Lundin) Kjellberg gästgiveriet och fastigheten till Per Eriksson (n´Per-Ersa) från Oviken. N´Per-Ersa hade också hästhandel som bisyssla. Viss anknytning till bygden hade han också i form av att hustrun Jenny kom från Söderhögen, dotter till läraren i både Böle- och Högens skolor Per Persson, ”Skollärar-Persson”.

Familjen Eriksson drev gästgiveriet till år 1966.

Därefter så var det dottern Gertrud och mågen Knut Nilsson som drev gästis under en knapp femårsperiod.


Kaffekorgar.

Under en period när Per Eriksson och hans familj drev gästis så ordnade man så att resande med vissa (?) tåg kunde köpa kaffe med bröd i Röjan. Det gick då så till att konduktören på tåget - eller rälsbussen - tog upp beställningar i god tid. ”Önskas kaffe i Röjan”. (En mycket äldre motsvarighet fanns redan i Hackås; ”Önskas kaffe i Hackås” hade nog pågått länge när man började i Röjan). Vid någon station ringde sedan konduktören in beställningarna till gästis i Röjan. Där ställde man till kaffekorgarna (rättare sagt kaffelådor med handtag) enligt beställarens önskemål och bar/drog sedan ut dom till perrongen vid stationen. När tåget stannade så gick de av resenärerna som hade gjort en beställning ut och hämtade sin korg. Samt betalade förstås. Tomkorgarna samlades sedan in och skickades tillbaka till Röjan med något returtåg.

Erikssons/Nilssons sålde i sin tur gästgiveriet till Berta och Gunnar Olsson. (Från Värmland) Men vid det laget hade de gyllene åren för Röjans del passerats och då dessutom kraftverksbygget vid Rätan fullbordats sjönk lönsamheten mycket snabbt. Så redan efter 2 år avslutades epoken Gästis i Röjan. Olssons sålde fastigheten till konstnären Eduard Meijer- Ryff. Ursprungligen från Holland. Visserligen drev Ryff, vid sidan om målandet, också Konstgästis med viss servering under en period, men sedan var epoken definitivt över.

Ryuff hade sin bostad i gästisbyggnaden och en ateljé i det annex som fanns på andra sidan Risbäcken.

Olyckliga omständigheter ledde dock fram till att det som en gång i tiden varit ett mycket framgångsrikt Gästgiveri snabbt tappade sin standard och började förfalla. Något som också slutligen ledde till att byggnaden brann ner till grunden och att innehavaren tragiskt omkom i lågorna, den 21 juli 1995.


Det här var ”något” om Gästis. Det finns säkert mycket mer och om du vet med dej att du har något att tillägga så hör av dej till hemsidan så att det går att komplettera. Likaså om du har hittat några fel i beskrivningen.

Däremed så var det slut för den här gången. Men om det går som det skall med både Välkomstskyltar och pärupptagning så blir det mer nästa månad. Då skall vi försöka berätta lite grann om sågverken och ”Sme´n”.

Till dess, ha det så bra!


text/skiss: Bo J

Källor:

Minnesanteckningar efter A. Jönsson (1860- 1936)

Muntliga källor:
Erik Dahlin, Röjan,
Kalle Berg, Röjan
Olle Norderud, Nederhögen

Till sidans topp